Just nu uppmärksammas våldtäktsdomar. Ursäkter som "jag trodde det var ett spel" från förövarens sida.
Jag tillhör kategorin de som tycker om rape play. Gärna okända. Men det har man bara med någon man litar på och känner. Av en enkel anledning, efterspelet! Hur vet vi att den andre verkligen ville och inte polisanmäler oss efteråt?
Samma sak med BDSM, det är lätt det blir rättsliga efterspel om någon får psykbryt efteråt.
Jag är trött på spelet. Låtsas vara ickeintresserad så det blir en jakt. Jag har inte tid med sånt trams! Är jag intresserad så är jag. Vill de ha spelet så är de inte ute efter samma sak...
Sedan ser jag just faran med spelet, den som uppmärksammas nu. Hur tusan ska vi kunna skilja mellan nej och nej? Det manifesteras kring att ett nej betyder nej och folk är upprörda. Se er om för tusan! Ett nej betyder lika mycket ja, om inte oftare, än nej! Det är klart folk blir förvirrade. Vi kan inte ha ett socialt accepterat spel och sedan gå ut och vara upprörda när det går fel.
Jag tycker verkligen vi blivit naiva nu för tiden. Inget eget ansvar och extremt naiva! Det där spelet är bara hur korkat som helst!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar