Bloggar dör en efter en. Det finns en gemensam nämnare: dess författare lider av depression och har fallit i ett mörkt hål. Lite trist när BDSM varvas av depressivt gnäll. Men det är antagligen på vägen mot det mörka hålet man behöver skriva av sig. Jag är dock trött på att läsa om andras depressioner och ickeproblem som blåses upp. Vi har en god förmåga att blåsa upp problemen, antagligen i brist på annat.
Nu tar i vart fall jag och stramar upp min blogg lite. Var längesedan jag hade något vettigt att komma med, mest för att jag jagat bostad och en anledning att komma med något.
Intervjuerna går sisådär. Hade underlättat om jag varit frisk. Hade definitivt underlättat om alla som påstod sig vilja komma till en intervju faktiskt dök upp!
Det lutar gravt mot att jag lägger ner BDSM på obestämd tid och fokuserar på den till synes enda människan som visar intresse och är mån om vårt förhållande. Vad det kommer innebära för bloggen? En paus, jag har helt enkelt inget att komma med...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar