Jag har sagt det förr. Jag förstår mig inte på folk. Helger, stora raggningsdagen. Jag läser, funderar, inser att vi inte kommer ha något gynsamt förhållande. Tack men nej tack, lycka till i letandet. Då får man "du vet inte vad du går miste om" eller "varför inte?" eller något annat omotiverande.
Det pratas mycket om att ge folk chanser och att inte stirra sig blint på kinks. Ska det vara så svårt att vara ärlig och realistisk... Detta med kinks är intresse och läggning. Om jag är hetero så kommer jag aldrig bli intresserad av en tjej. Om jag går i lågskor och har noll intresse av högklackat kommer jag aldrig gå i högklackat för att någon annan vill... Vill jag så vill jag inte och påtvingat blir aldrig bra. Varför lägger jag annars ner så mycket tid på att hitta rätt?
Efter dagens samtal så har jag bara blivit mer medveten om att det är få som känner sig själva och har insikten nog att utreda vad de vill. De flesta nappar på första bästa. Jag letar tills det känns bra. Ärligt talat, varför inte unna sig det bästa? Och när det känns rätt så är det jävligt bra!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar