Igår grät jag mig mer eller mindre till sömns. Trodde ett tag jag smällt en njure eller lever pga alla mediciner. Har inte ont någonstans alls nu på morgonen. Jag hoppas jag klarar mig undan idag.
Imorgon ska jag ha passerat en vecka. Då kan man äntligen börja leva. Med lite tur slutar blödningen snart. Sedan är vi på banan igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar